Blinkers?

Ni som läst här ett tag vet ju att jag egentligen vill ha så få grejer som möjligt på hästarna, så snälla bett som möjligt osv med samtidigt är jag långt ifrån en fanatiker. Livet är aldrig svart eller vitt, utan alltför ofta grått och behövs hjälptyglar, annat bett, skydd osv, ja då ska man självklart använda det, det är ju därför de finns!
 
(Det jag inte gillar är  ekipage där det gått överstyr och hästen har sjuttioelva hjälptyglar och kollijox, bara för att det är snyggt, eller för att man inte orkar ta itu med grundproblemet )
 
Trixie är just nu väldigt bakskygg. Hon blir så här periodvis och har då svårt att fokusera på uppgiften eftersom hon har fullt sjå att ha koll på andra hästar, ljud osv. Att rida med vadderad luva gör henne till en mycket mer tillfreds häst och hon fokuserar bättre när hon inte behöver fokusera på plötsliga ljud. 
 
Däremot gillar hon ju inte när det är trångt och hon kan kasta sig rakt upp vid vissa möten. 
 
Tidigare ryttare red henne med sk. blinkers från Dyon och verkar ha tyckt att det funkade bra. Vi har aldrig testat sådana och förstår inte riktigt hur de kan göra så stor skillnad? Någon där ute som har erfarenhet att dela med sig av? Är det värt att köpa ett par och testa?
Blid från nätet
 
Annars ska Ida till ridhuset idag för att rida genom bägge. Mathias kör dit henne då han åker till jobbet (han jobbar kväll), byter bil med mig, och sedan hämtar jag henne och hästarna då jag slutat. Perfekt upplägg, förutom att Ida får vänta lite där. 
 
Imorgon tror jag att hon hade tänkt rida ut bägge två och på onsdag har Frans Kerstin-träning. Blir spännande eftersom det är första gången i en ny träningsgrupp! Blir lite sena onsdagar framöver eftersom träningen slutar 21.15, sedan ska det plockas bort och sedan köras hem och hästarna ska fixas osv. Men helt klart värt det! 
 
 

Lastbilen på annons

Jag älskar våran lastbil massor, massor MEN med två storhästar blir det tight att hamna på den lagliga sidan vågen, speciellt med packning för tävling. Och köra med transport bakom lastbilen känns lite väl sådär... 

Så därför är det nu dax att bita i det sura äpplet, trots att det verkligen tar emot, lastbilen är på annons:
 
BLOCKET 
 
 
Men vi har ingen brådska att sälja den, krisen är som sagt störst då vi ska på tävling och måste ha två hästar och packning med oss, nu kör vi mest en i taget. Men samtidigt kan det vara svårt att hitta en transport vi vill ha så risken finns ju att vi står utan ett tag och då är det bättre att göra det nu då det är en lugn period. 
 
För ska jag ha transport ska jag ha ett Umesläp, en B60 som vi hade tidigare. Världens bästa släp helt enkelt! 
 
Men att byta ttill transport kräver också en hel del annat. Som att byta bil (vår behöver verkligen uppgraderas) och få Mathias att ta sig i kragen och ta BE-kort. För jag vägrar tuffa runt längst E4an i 80 km / timman och dessutom behöva köra alla mil helt själv. Då går jag i strejk 😁 !
 

Nu är det beställt!

Idag kunde jag inte vänta längre, utan har lagt en beställning på ett blått Rambo Duo åt Frans. Han har haft sönder sitt reservtäcke och Smokys gamla Rambo Duo, som är för litet för Frans är dessutom sålt. Så jag var tvungen att shoppa lite! 
 
Vi vred och vände lite innan jag lät visheten ta över. Rambo Duot är ett svindyrt täcke men det är ett fantastiskt täcke! Det sitter superbra, hästarna är alltid torra även om det har regnat hela dagen och sen är det så enkelt att faktiskt bara ha ett täcke, som funkar året om! 
 
Dessutom hittade jag det på Stockholms Hästbutik (som för övrigt måste vara Stockholms bästa och trevligaste hästaffär) 400:- billigare än på andra ställen! Så då unnade jag Ida ett skrittäcke också eftersom vi inte har något regntätt som passar och det regnar ju tyvärr ganska ofta på hösten... 
 
I helgen har Trixie haft lite vila eftersom hon kändes oren då Ida red henne på vägen i fredags. Jag tittade på henne på lina i lördags och såg absolut ingen hälta alls så hon kan ju ha trampat på en sten eller något. Men det blir ändå en höstcheck på henne för att vara på säkra sidan, så mest troligt blir det ingen tävling för henne i helgen på Hippo. 
 
Frans däremot har fått, pga helgens regn och därmed geggiga ridbana, åka till Peka både lördag och söndag och förutom de sista 10 minutrarna igår så har vi haft ridhuset helt för oss själva. Det är lyx det!
 
I lördags galopparbetade Ida honom massor och vi avslutade med att hoppa som på en åtta över ett sockerbitshinder några gånger. 
 
Igår var det mer fokus på övergångar och trav och han har verkligen sett finfin ut i helgen! 
Idag skulle Ida ta honom på en promenad, än har hon inte fått börja skritta ut honom själv, annat än på vår väg. Han verkar hur basic som helst så nog tror jag att hon snart kan rida ut honom själv överallt.