Då var det dax igen

För helg alltså. Veckorna går verkligen fort nu och det är 2 månader minus 2 dagar till julafton. Helt galet! På ett sätt är det ju skönt att hösten går fort, men samtidigt vill man ju "fånga dagen" och leva i nuet och hinna med att uppskatta dagarna. En svår ekvation helt enkelt!
 
För jag är verkligen ingen vintermänniska och genom det ingen höstmänniska heller. För när det höst så är det snart vinter.. Helst skulle jag vilja ha sommar hela tiden!
 
Men nu är det dax att gilla läget och inse att det faktiskt är vinter på gång. Igår snöade det, även om det inte ens blev vitt på marken, och i helgen har de lovat ner mot 9 minusgrader. Hemskt! Och jag är inte redo än! Lastbilen har inga vinterdäck och hästarna inga vinterskor! Så snön får faktiskt vänta liiiite till! 
 
Det är en knepig ekvation det där med vinterskor och snösulor och hela kittet. För innan snön är det ofta geggamojja delux i hagarna och då vill jag inte ha snösulor då det är geggamojja. Och i fjol var det just avsaknaden av snösulorna som var problemet nån vecka, då första snön var klibbsnö och Trixie kunde inte ens gå ut i hagen utan att få gigantiska styltor. 
 
Har faktiskt funderat på Polar Pads i början av vintern, typ november, då det likaväl kan vara geggamojja som snöstorm. För broddhål tror jag bestämt att de har. Får ta en funderare på det helt enkelt. För jag tror att det är ett par veckor kvar tills vi ska sko egentligen.  Så det bästa är bara att snön håller sig borta så länge helt enkelt! 
 
Igår tränade Ida och Trixie dressyr för Lena och det märktes att det var några veckor sedan. Ida hade tappat en del i sitsen och Trixie var mer på tårna då det hände något runt om, precis som hon var i början innan vi började träna för Lena. 
 
Passet började lite spänt, kanske också för att vi var lite sena så att Ida bara hann rida fram 5 minuter, men ju längre det gick desto bättre blev det och efter 25 minuter ville Lena avbryta eftersom trixie var helt galet fin och mjuk och lydig. Så då gjorde de så. Bättre att avbryta medans hon orkar, än att nöta på och riskera en trött häst och avsluta då det går sämre. 
 
Dressyren gör verkligen underverk för Ida och Trixie, helst skulle jag vilja att de fick rida för Lena 2 ggr i veckan, men det är inte praktiskt genomförbart. Men vi ska försöka att de får träna varje vecka några veckor framöver, och så snart Frans är på G ska han också få vara med. 
 
Tanken med Frans är att börja rida i helgen igen. Han har ett par små rugor kvar, men inte under sadeln. De som suttit under sadeln var borta i början av veckan redan, men vi tyckte att det var bäst att han fick vara några dagar extra för säkerhets skull. Han ska få ett klorhexidinbad idag och då kanske de allra sista rugorna försvinner också. Vi hoppas på det :) . 
 
Ska bli väldigt spännande att se hur han känns nu. Vi upplevde ju att han stod emot en hel del på slutet, vilket förhoppningsvis berodde på regnskållorna (eller foderutslagen om det nu är det). Så nu hoppas vi att han är pigg och sig själv igen efter detta! 
 

Kommentera här: